Så hade tiden kommit för resans sista land, det ultimata svenska turistparadiset Thailand. Landet där Foppatofflorna och piratshortsen regerar ett antal månader om året. Vi började vår resa på Koh Samui, en trevlig familjeanpassad ö där resortsen ligger tätt efter stranden. Vi gjorde som alla andra och checka in på Chaba resort, en mysig resort där poolen ligger 20 m från havet, värt! Här stod intensivt solande och pressande på menyn i 4 dagar. Men trots att vi tog det väldigt lugnt hann vi som vanligt med mycket annat som att besöka sjukhuset för diverse mag-och halsproblem, fira Olivias födelsedag och shoppa. 

Den 22 april smällde det, Olivia blev äntligen en stor flicka med sina 21år! Dagen spenderades som vanligt i solstolen i stekande sol på en vacker strand -skönt! Men när solen gått ner var det dags för firandet att ta fart. Bubbel och tårta (världens finaste tårta som hotellet beställt utan att vi bett om det) på balkongen, följdes av en god middag på stranden, ett besök på en isbar där temperaturen låg på -7grader, presenter av isbaren innan vi fortsatte ut på stan för att göra den osäker. Allt detta skedde med Olivia iklädd en underbart färgglad outfit, låtsas taueringar, kroppsfärg och diverse blinkande prytlar. Ett fantastiskt sätt att fira min födelsedag på, tack flickor! 

I övrigt hann vi med mycket slappande, solande, badande men kanske framförallt - dansande. På Koh Pagnan, vårt andra resestopp, väntade den ökända Full Moon-festen, där man firar en gång i månaden iklädd neonfärger och fullmålad med neonfärger. Team HALO var självklart på plats iklädda all neon vi kunde hitta och med blommor i håret. Här mötte vi även upp med ett helt gäng backpackers och vänner hemifrån! Emelie och Carro, (som vi var på Skybar med i Kuala Lumpur om ni minns!) bland många andra! Det blev en härlig vecka i paradiset och ett perfekt sätt att avsluta paradis-biten av vår resa som då började närma sig mot sitt slut.

Resans tre sista dagar spenderade vi i BANGKOK, Thailands myllrande huvudstad. Här shoppade vi så mycket att det fick investeras i nya resväskor, bodde på lyxhotell och drack drinkar. Det var vi värda! Vi åt middag i många timmar varje kväll och tog mycket tid att prata igenom hela resan, minnas och skratta åt allt vi varit med om. Att prata igenom allt ordentligt gjorde att det kändes lite mer okej att avsluta efter tre månader ihop, med 14 flygresor, 27 olika hotell, otaliga buss- och båtresor, många konstiga maträtter, sjukdomar, skratt, gråt, nya saker, oräkneliga tempelbesök, runt 10 000 bilder samt självklart en hel hög med oförglömliga nya vänner. 

Det har varit en FANTASTISK resa, tack för att ni följt oss! Bloggen kommer att ligga kvar för den som skulle vilja läsa igen. Och vem vet när Team HALO ger sig ut på nya äventyr?

Fridens liljor!
 





Från Siem Reap flög vi upp till den lilla staden Luang Prabang i Laos. Vilken liten idyll! Söta små hus, trevliga människor och söta barn överallt. Och så var det ju nyår också! Det Thailändska nyåret Songkran som firas i hela mekongregionen utgör vårt femte(!) nyår i år. Detta var helt klart det bästa. Hur kan man inviga året på ett bättre sätt än genom att delta i ett gigantiskt vattenkrig? Tanken är att man ska välkomna det nya året ren och lycklig, därav lekandet och vattnet. Det kastas även talk, för lycka, och färgpulver, mest för att det är roligt. Vi har aldrig varit så genomblöta i hela våra liv, men är också helt övertygade om att vårt nya år kommer att vara både rent och lyckligt.

När vi firat klart gav vi oss ut i jungeln på äventyr. Ett mål under resan har varit att i något land få gosa med elefanter, och i Laos var det dags. Vi fick spendera nästan en hel dag med att lära oss om elefanterna, rida på dem, åka med på dem, bada med dem, tvätta dem och mata dem. Det var verkligen en överväldigande upplevelse då vi varit oroliga att vi skulle hamna på ett ställe där elefanterna var misskötta och/eller slagna, men organisationen i sig verkade vettig och vi åkte därifrån med ett leende på läpparna och en helt ny kärlek för de gigantiska djuren.

Efter våra korta dagar i Luang Prabang åkte vi minivan ner till Vang Vieng, en tur som tog cirkus nio timmar. Där fick vi prova på det beryktade backpacker-måstet "tubing"! Det hela går ut på att man sitter i gummiringar och flyter sakta ner för en flod som rinner mellan bergen och jungeln. Det hela varvar mellan att gå jäääättelångsamt och ganska snabbt, beroende på vilket parti man passerar. Längs med floden (eller okej, mest i början) står små Lao-män och fiskar in en till sina små barer. Man stannar helt enkelt och tar sig en öl, spelar lite volleyboll eller boule, hänger med andra som tubar, och sedan rör man sig vidare längs floden. Hela övningen tog tre-fyra timmar, men det var mycket mysigt! Förr i världen var det fullproppat med barer längs med hela floden, men efter att ett antal australienare (och säkert en hel del andra för den delen) drunknat till följd av alkoholkomsumtion så stängdes det mesta ner. Så vi fick uppleva den lugnare varianten!

I övrigt passade vi på, när vi ändå var i Vang Vieng, att åka till en liten blå lagun och bada. Iskallt klarblått vatten och häftiga fiskar. En grotta hann vi med att klättra upp till, också. Dagen efter åkte vi ner till Vientiane, huvudstaden! Där spenderade vi egentligen bara ett dygn innan vi flög vidare mot Thailand - ett dygn som Linnea spenderade på hotellrummet med feber (och vad som senare skulle visa sig vara halsfluss) och där resterande brudar spenderade på nattmarknaden för lite shopping.

En fullproppad vecka i Laos, helt enkelt! Lördagen den 20 april flög vi till Thailand, vår sista destination!

Bildbomb, enjoy!










 








































 





































Som ni säkert vet har vi inte så lång tid kvar på resan nu, men vi vill ändå försöka hinna med att återge hela vår resa till er! Så vi fortsätter där vi slutade sist - i Kambodja.

Efter en av våra allra sista nattbussresor genom Kambodjas landsbygd, hamnade vi i den beryktade staden Siem Reap, fortfarande tillsammans med våra britter till sällskap. Efter lite inackordering på det lilla guesthouset tog vi oss en tur till postkontoret - väskorna sa ifrån och vi tog beslutet att posta hem totalt 11 kg… haha. Så går det när man är på resa i 3 månader! 

Siem Reap är en trevlig liten Kambodjansk stad som har mycket att erbjuda i både mat- och shoppingväg, med restauranger och marknader så långt ögat når. Vad som lockar turisterna i 10 fall av 10 är dock det stora templet Angkor Wat med omnejd. Vilken upplevelse! Att vakna av att väckarklockan ringer vid fyra på morgonen och sätta sig i en liten minivan för sedan åka iväg och se soluppgången över de legendariska stenruinerna var verkligen häftigt. Det är så otroligt att byggnaderna är från tidigt 1100-tal, med en sådan detaljrikedom och framförallt brutala storlek. Helle och Olivia blev välsignade av en munk, Linnea och Olivia åkte därifrån med lyckoarmband knutna av en skallig liten kvinna sittandes i ett litet moln av rökelse. Överlag en mycket häftig och intressant dag!

På kvällen bytte vi miljö från Angkor Wat till "Angkor What?!"-bar där vi hade en sista kväll med vår vän Dan som senare samma kväll skulle åka hem till San Diego, där han bor och jobbar! Själva spenderade vi vår sista dag i Kambodja på diverse marknader och vid poolen, såklart. På lördagen flög vi vidare mot ett nytt land - Laos!


































































Lite recap från Kambodja! Efter den tunga dagen i Phnom Penh och Kiling Fields drog vi vidare med ännu en buss till den mer lättsamma kuststaden Sihanoukville eller som somliga skulle kalla det, "Det sista paradiset" (Ni som har sett Korrespondenterna på sista tiden vet vad vi pratar om. Men var inte oroliga - vi är ordentliga flickor!)
 
Vi bodde närmast Serendipity-stranden och spenerade där en del tid i solsängarna. Men detta var dock ingen strand att koppla av på, då det var liv och rörelse hela tiden. Längs stranden ligger många barer och restauranger tätt efter varandra och de spelar i sin tur hög musik, många ungdomar jobbar och vandrar längs stranden för att promota sina klubbar, och de kambodjanska kvinnorna går runt för att erbjuda massage, manikyr eller pedikyr. En trevlig kvinna rakade våra ben och plockade våra ögonbryn med hjälp av en sytråd, imponerande!
 
Efter några dagar med solande, födelsedagsfirande och festande tog vi tillsammans med våra britter vårt pick och pack och for ut till ön Koh Rong, 2h med båt utanför Shianoukville. Vi klev av båten och insåg ganska direkt att vi kommit till paradiset, så vackert! Här spenderade vi 2 fantastiska dagar fyllda med sol, klart vatten, trevligt sällskap och middag på stranden i form av barbeque. Vi tog oss även til andra sidan ön till stranden Long Beach för att avnjuta en underbar solnedgång med en kall öl i handen. Vi lever verkligen ett jobbigt liv just nu... 
 
Resan fortsatte till Siem Reap och det imponerande tempelområdet Angkor Wat, men mer om det i nästa inlägg!
 
 
























































Förlåt att vi inte har bloggat på ett tag, men de behövde lite extra resurser här i Laos nu under deras nyår. Klart vi ställer upp!
Vi spenderade ganska mycket mer tid i Vietnam än vad vi tänkt från början. Fast är ju kanske det som är det härliga med att resa så här, vi kan hela tiden ändra vår plan (vi har faktiskt en). Tiden hade i alla fall kommit till Kambodja, och vi lämnade helt enkelt rishattarna bakom oss. Efter ynka 6 timmar buss från Saigon och över gränsen hamnade vi i Phnom Penh, huvudstaden i Kambodja. Här skulle vi bara komma att stanna lite drygt 18 timmar innan nästa destination, men på 18 timmar hinner man med en hel del i vår värld. Vi valde att fortsätta på vårt historietema, så hela gänget åkte tuk tuk ut till, de historiskt viktiga men hemska platserna, Tuol Sleng och Choeung Ek.

Tuol Sleng ("de giftiga trädens kulle") är en gammal skolbyggnad som under Pol Pots tid användes som säkerhetsfängelse, där man höll oliktänkande och revolutionärer fängslade, samt förhörde och torterade inte bara dem, utan även deras familjer. Den officiella anledningen till fängslandet var spioneri, men allt som oftast handlade det bara om att Pol Pot och hans regim ville förhindra motstånd. Intellektuella, homosexuella, oliktänkande, utlänningar, religiösa samt många många andra fördes hit. Under bara fyra år (1976-1979) beräknar man att så många som 20 000 människor fänglades, förhördes och torterades bara här. Och då höll ändå bara fängelset 1000-1500 personer åt gången. Idag är Tuol Sleng ett museum där man får lära sig om folkmordet i Kambodja under 1970-talet. Det mesta är fortfarande bevarat exakt som det såg ut när fängelset stängde. 

Choeung Ek, eller The Killing Fields var platsen dit fångarna från Tuol Sleng (bland andra fängelser) transporterades för att dödas. Detta är det viktigaste utav cirka 300 olika killing fields med över 20 000 massgravar runt om i Kambodja). Platsen ligger lite drygt 1,5 mil utanför Phnom Penh och än idag flyter benbitar och kläder fram ur jorden när det regnar. Efter de röda khmerernas fall har man funnit drygt 9000 kroppar i detta killing field. Idag är det en minnesplats dit den kambodjanska regeringen uppmuntrar lokalbefolkning och turister att åka för att aldrig glömma allt hemskt som hänt här.

Efter en ganska tung och känslostormig dag var vi helt slut och tog det helt enkelt lugnt på hostelet den kvällen (grabbarna hade dock en guys night out..) innan vi reste vidare till party-staden Sihanoukville i södra Kambodja.


















Saigon eller Ho Chi Minh City (som den heter sedan 2 juli 1976) är en stor, vild och vibrerande stad fylld av mopeder. Några backpackers som vi träffade reste runt på motorcyklar, och det hade tagit dem två timmar att åka 15 kilometer. Vi kom som vanligt fram med nattbussen kl 6 på morgonen och blev igen som vanligt påhoppade av alla taxichaufförer som vill försöka köra oss 100 meter för 500 000 vietnamesiska dong. Ocker!

När vi väl lämnat väskorna på hostelet var det dags att ta sig an staden och inhämta lite frukost. Vi spenderade sedan två nätter här och hann med att besöka, förutom ett par av stadens marknader och shopping center - Reunification Palace, krigsmuseet samt krigstunnlarna i Cu Chi utanför staden. Vi ska inte tråka ut er med detaljer om historia, men det var en mycket intressant dag där klaustrofobin fick sig en omgång. Sista kvällen spenderade vi på små plast-stolar på gatorna i District 1, där vi drack öl och hade roligt med vårt utökade lilla gäng. På onsdagen satte vi oss återigen på en buss mot nya äventyr, med samma människor, men mot ett nytt land!

 





























 
Efter otaliga häng med andra backpackers visade det sig tydligare och tydligare att vi glömt pricka in en av "måste"-destinationerna i Vietnam - den lilla strandstaden Nha Trang, Vietnams Miami Beach. Så efter lite planering i vårt annars så tighta schema (man måste hinna med så mycket man bara kan!) klämde vi in fyra dagar i detta lilla backpacker-paradis. Och tur var väl det. Här hade vi några av de roligaste dagarna på hela resan! Vi mötte upp ett gäng som var med på vår resa i Halong Bay, vilket självklart bidrog. Britterna Katie, Jake, Dan, Fran och Max. Vårt lilla resesällskap på fyra har nu expanderats till nio! Hur mysigt som helst. Dagarna i Nha Trang spenderade vi i solen, och kvällarna på en liten pub som heter "Why not" tillsammans med människor från halva världen. Nic, från Australien, och Patrik från Avesta blev också två självklara komponenter i gänget som hängde tillsammans. 
 
En av dagarna tog vi kabinbanan från hamnen över till en liten ö som ligger precis utanför Nha Trang, där hela ytan är täckt av temapark. Det fanns ett stort vattenland, ett akvarium, flera tiovli-aktiga attraktioner samt ett par restauranger. En annan av dagarna bestämde vi oss för att pröva lyckan på motorcykel... Sagt och gjort, sista fredagen i mars spenderade vi bakom en varsin vietnamesisk man ute på den vietnamesiska landsbygden. Läskigt, tycker ni kanske. Vi tyckte att det var alldeles fantastiskt. Även om träningsvärken och mjölksyran i låren höll i sig i ett par dagar efteråt, så var det så otroligt häftigt att få se små fiskehamnar, djungel där amerikanerna bombat under kriget, sockerodlingar, risodlingar, fenomenala utsikter över gröna berg och risfält samt ett litet undangömt vattenfall, där vi fick svalka oss innan det var dags att sätta sig på motorcykeln igen och åka tillbaka till staden.

Likt vår vistelese på Gili var det lite svårare än vanligt att åka ifrån Nha Trang, men den känslan gick över snabbt då det visade sig att vårt nya gäng skulle komma att resa ihop vidare ner mot Saigon, eller Ho Chi Minh City som det heter nu! Mer om det inom en snar framtid.
 
Bildbomb!
 










































Tillslut anlände vi, efter vår brutala 30h resa, helt slutkörda, svettiga och rent ut sagt äckliga till Hoi An. Första mission var att så snabbt vi kunde ta oss till hotellet Greenfield, hitta en dusch och bli människor igen. Sagt och gjort, vi klarade av det ganska så fort. Vi begav oss sedan ut på stan och åt en romantisk nudelmiddag på en restaurang vid vattnet. 
Hoi An är en mysig liten stad och ett populärt stopp på vägen för genomresande backpackers såväl som för medelålderspar på semester. staden är känd för alla sina sömmerskor och dem hittar du i alla gathörn. Butiker fyllda med tyger, måttband och entusiastiska kvinnor som bara väntar på att förverkliga dina designerdrömmar. Vi testade ju självklart på detta genom att sy upp en del kläder. Vi kom därifrån med klänningar, shorts, kjol och en bikini. 
Andra dagen bjöd även på sol och bad och cykelturer. kvällen bjöd på Full Moon festival ala Hoi An. Det är inte som ett full Moon i Thailand, detta var den barnvänliga men dock så vackra versionen. Den gamla delen av staden fylls med lysande lyktor i alla tänkbara färger. Otroligt vackert! Vi gillade verkligen Hoi An och hade kunnat stanna längre, men vår tid håller på att ta slut (känns det som). Nästa stopp blev strandstaden Nha Trang som flera backpackers beskrev som Miami där vi skulle försöka vila ut oss lite...
 



































Glad Påsk till er alla! Tack för alla fina kommentarer, ni förgyller våra dagar :)
 

 
Som ni vet lämnade vi Hanoi hastigt för skärgården i Halong Bay. Vi gav oss iväg med ett stort gäng andra backpackers tidigt på morgonen. Ni ska veta att på packlistan stod det "stora hattar", vi förstod först inte vad det handlade om, men när vi skulle samlas blev alla tilldelade en fin sombrero som ni kan se på bilderna. När vi äntligen kommit iväg blev det buss i 4 timmar och sedan cirka 4 timmar till med en stor träbåt. Vi fick både äta mat, spela spel och umgås på soldäcket på båten, inte illa helt enkelt! 
Innan vi kom fram passade vi på att ta ett härligt dopp från båten, sedan var det dags att möta upp gänget som redan fanns på ön. Vi blev varmt välkomnade av dem på Castaway Island med invigningsriter och allt (gräva efter öl i sanden bland annat...). 
Dagen efter vaknade vi upp i våra enkla hyddor med blott ett myggnät mellan oss och havet. Vi kastade oss iväg och tillbringade dagen med att säga hejdå till gänget som skulle åka vidare, bergsklättra, åka ring efter motorbåt, spela volleyboll, paddla kajak och planera kvällen. På eftermiddagen anlände ett nytt gäng, nu var det vi, likt andraårselever på gymnasiet, som fick nolla den nyanlända gruppen. På kvällen blev det fest och med våra tre andra svenska vänner höll vi den blågula fanan i topp!
Om det är någon av er som har sett filmen Life of Pi, känner ni nog igen de flourescerande algerna som lyser i vattnet under månljuset - exakt så var det här! (mycket spännande alltså!!!!!!!) 
Sedan var det tyvärr vår tur att åka tillbaka till Hanoi, alltså cirka 8 timmars trött resa. Vi skulle dock inte som de flesta andra stanna en natt till i Hanoi och sova ut, utan vi tänkte att en 14 timmars bussresa till Hoi An skulle sitta fint. Och här lämnar vi er till nästa gång.








































 
 
 
En otroligt smidig flygresa under tisdagseftermiddagen tog oss från Malaysia och KL till Vietnams myllriga huvudstad Hanoi. Här möttes vi av rishattar, mat i mängder och högtalare som varje dag skriker ut vad vi tror är kommunistiska budskap/kampsånger. Jämfört med vad vi har upplevt i övriga Asien är stämningen väldigt lugn och sansad i Hanoi, även om det då och då smyger fram en liten farbror i rishatt som vill sälja solfjädrar. Vi har dock fått lägga alla våra dagis-instinkter på hyllan när det gäller trafiken - här går man bara i jämn takt över gatan och hoppas på att alla miljoner mopeder aktar sig. Inget höger-vänster-höger här inte! Hittills har vi klarat oss bra. 

Vi checkade in, efter rekommendation från Vicki och John, på världens finaste hostel - Hanoi Backpackers. Det var så bra att vi redan efter ett dygn bestämde oss för att åka med ett helt gäng därifrån ut på äventyr i Halong Bay! Därför blev det bara en dag i Hanoi, men eftersom vi i princip går på högvarv non-stop så gör det oss ingenting.

Lite bilder från vår dag i huvudstaden!

Typiskt exempel på försäljare. Det mest använda säljtricket är att sätta på turisterna hatten och låta dem provbära korgarna - efter det har man liksom inte hjärta att tacka nej till frukten.


En vietnamesisk klassiker - Phó. Nudelsoppa med koriander. Omnomnom.


Helle slog sig ner och försökte kommunicera med lokalbefolkningen!


















 
Vår nya FAN CLUB. Det finns inga som är så roliga som vi.

 
Då hade vår sista dag i Kuala Lumpur kommit och som de upptäckare vi är, for vi runt som duracell-kaniner hela dagen för att insupa så mycket av Malaysia vi kunde. Dagen började med en 30 min tågresa (som för övrigt kostade 4kr/pers!) till ett ställe som heter Batu Caves, ett hinduiskt tempel i en grotta. För att få se detta tempel räcker det inte bara att åka tåg, det ligger dessutom 273 trappsteg upp i ett berg! Så svettiga med mjölksyra i benen åkte vi någon timme senare tillbaka till city nöjda med att ha avklarat dagens träning.

Dagens lunch, väldigt god men stark mat, avnjöts senare i stadsdelen Little India. Vi börjar bli mer härdade nu mot starkhet men Olivia lyckades ändå åka därifrån med en halsbränna som höll i sig hela dagen...

Om ni nu trodde att dagen var slut här, så trodde ni helt fel! Vi hann med ett besök i den nationella moskén, en stor moské som har plats för 15000 besökare. Vi gömde oss i våra lila kappor och sjalar och levde oss in i denna väldigt annorlunda värld. Dagens sista turiststopp blev Central Market. En lugnare marknad inomhus med airconditon, som passade oss perfekt.

Vi åkte sedan tillbaka till vårat nya fantastiska hostell, Reggae Mansion, och duschade (välbehövligt kan man säga) innan vi gav oss av till China Town för att möta två av Linnea och Helles vänner från Täby. Vi åt sedan en billig middag i vimlet, fortsatte med dyra drinkar på en Sky Bar (där Helle självklart vinkade till 48:e våningen på Twin Towers) och kvällen avslutades på roof top baren på vårt hostell. Fantastisk kväll med underbart sällskap helt enkelt!
 
 
 
 
 
























 
 
 
 
BAMBAMBAAAAM!

Nu är vi i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur! Vi som tyckte Bali kunde vara varmt, hade helt glömt bort storstadsdjungelns bastueffekt. Vi spenderar därför så mycket tid som möjligt i skuggan. Om någon har sett en tv-reklam om "whitening lotion" förstår ni precis vad vi menar. Vi gled runt i värmen under förmiddagen igår och tog sedan en taxi till den berömda fågelparken.

Linnea uppfyllde en dröm och fick se en uggla på mindre än en meters avstånd! Vi andra åt glass. Vi fick även möjligheten att mata papegojor, och vem kan tacka nej till det?! I övrigt har vi insupit atmosfären och kulturen genom att äta mycket spännande street food. Otroligt gott, men lämnar oss med en härligt stickande känsla på läpparna efteråt. På kvällen kände vi för lite utsikt och vad passar väl bättre än en sky bar med utsikt över KL Twin Towers?! Feel free to be jealous. Som vanligt är vi höga på livet och beger oss snart ut på nya äventyr!




 
 







































Det finns knappt ord som räcker för att beskriva hur fint vi har haft det under vår vecka på Gili. Helt klart storfavoriten hittills på resan. Otroligt mycket sköna människor, och vi har stiftat många nya bekantskaper! Mycket svenskar, men också många andra backpackers från andra delar av världen! Värda att nämna är ju våra nya engelska vänner - grabbarna som ska resa till typ alla coola ställen i precis hela asien (klicka här för deras blogg!) och KIERAN, vår nya bästa vän. Vi har haft så roligt. Vi har solat, badat, snorklat, simmat, ätit fantastisk mat, dansat till reggae, dansat till house, dansat under stjärnorna på stranden, cyklat, promenerat och framförallt njutit. 

Det var inte helt utan sorg vi lämnade vår fina lilla paradis-ö för två nätter på Bali innan vi igår kväll flög vidare mot nästa resmål...