Glad Påsk till er alla! Tack för alla fina kommentarer, ni förgyller våra dagar :)
Som ni vet lämnade vi Hanoi hastigt för skärgården i Halong Bay. Vi gav oss iväg med ett stort gäng andra backpackers tidigt på morgonen. Ni ska veta att på packlistan stod det "stora hattar", vi förstod först inte vad det handlade om, men när vi skulle samlas blev alla tilldelade en fin sombrero som ni kan se på bilderna. När vi äntligen kommit iväg blev det buss i 4 timmar och sedan cirka 4 timmar till med en stor träbåt. Vi fick både äta mat, spela spel och umgås på soldäcket på båten, inte illa helt enkelt!
Innan vi kom fram passade vi på att ta ett härligt dopp från båten, sedan var det dags att möta upp gänget som redan fanns på ön. Vi blev varmt välkomnade av dem på Castaway Island med invigningsriter och allt (gräva efter öl i sanden bland annat...).
Dagen efter vaknade vi upp i våra enkla hyddor med blott ett myggnät mellan oss och havet. Vi kastade oss iväg och tillbringade dagen med att säga hejdå till gänget som skulle åka vidare, bergsklättra, åka ring efter motorbåt, spela volleyboll, paddla kajak och planera kvällen. På eftermiddagen anlände ett nytt gäng, nu var det vi, likt andraårselever på gymnasiet, som fick nolla den nyanlända gruppen. På kvällen blev det fest och med våra tre andra svenska vänner höll vi den blågula fanan i topp!
Om det är någon av er som har sett filmen Life of Pi, känner ni nog igen de flourescerande algerna som lyser i vattnet under månljuset - exakt så var det här! (mycket spännande alltså!!!!!!!)
Sedan var det tyvärr vår tur att åka tillbaka till Hanoi, alltså cirka 8 timmars trött resa. Vi skulle dock inte som de flesta andra stanna en natt till i Hanoi och sova ut, utan vi tänkte att en 14 timmars bussresa till Hoi An skulle sitta fint. Och här lämnar vi er till nästa gång.
Innan vi kom fram passade vi på att ta ett härligt dopp från båten, sedan var det dags att möta upp gänget som redan fanns på ön. Vi blev varmt välkomnade av dem på Castaway Island med invigningsriter och allt (gräva efter öl i sanden bland annat...).
Dagen efter vaknade vi upp i våra enkla hyddor med blott ett myggnät mellan oss och havet. Vi kastade oss iväg och tillbringade dagen med att säga hejdå till gänget som skulle åka vidare, bergsklättra, åka ring efter motorbåt, spela volleyboll, paddla kajak och planera kvällen. På eftermiddagen anlände ett nytt gäng, nu var det vi, likt andraårselever på gymnasiet, som fick nolla den nyanlända gruppen. På kvällen blev det fest och med våra tre andra svenska vänner höll vi den blågula fanan i topp!
Om det är någon av er som har sett filmen Life of Pi, känner ni nog igen de flourescerande algerna som lyser i vattnet under månljuset - exakt så var det här! (mycket spännande alltså!!!!!!!)
Sedan var det tyvärr vår tur att åka tillbaka till Hanoi, alltså cirka 8 timmars trött resa. Vi skulle dock inte som de flesta andra stanna en natt till i Hanoi och sova ut, utan vi tänkte att en 14 timmars bussresa till Hoi An skulle sitta fint. Och här lämnar vi er till nästa gång.
En otroligt smidig flygresa under tisdagseftermiddagen tog oss från Malaysia och KL till Vietnams myllriga huvudstad Hanoi. Här möttes vi av rishattar, mat i mängder och högtalare som varje dag skriker ut vad vi tror är kommunistiska budskap/kampsånger. Jämfört med vad vi har upplevt i övriga Asien är stämningen väldigt lugn och sansad i Hanoi, även om det då och då smyger fram en liten farbror i rishatt som vill sälja solfjädrar. Vi har dock fått lägga alla våra dagis-instinkter på hyllan när det gäller trafiken - här går man bara i jämn takt över gatan och hoppas på att alla miljoner mopeder aktar sig. Inget höger-vänster-höger här inte! Hittills har vi klarat oss bra.
Vi checkade in, efter rekommendation från Vicki och John, på världens finaste hostel - Hanoi Backpackers. Det var så bra att vi redan efter ett dygn bestämde oss för att åka med ett helt gäng därifrån ut på äventyr i Halong Bay! Därför blev det bara en dag i Hanoi, men eftersom vi i princip går på högvarv non-stop så gör det oss ingenting.
Lite bilder från vår dag i huvudstaden!
Typiskt exempel på försäljare. Det mest använda säljtricket är att sätta på turisterna hatten och låta dem provbära korgarna - efter det har man liksom inte hjärta att tacka nej till frukten.
Vi checkade in, efter rekommendation från Vicki och John, på världens finaste hostel - Hanoi Backpackers. Det var så bra att vi redan efter ett dygn bestämde oss för att åka med ett helt gäng därifrån ut på äventyr i Halong Bay! Därför blev det bara en dag i Hanoi, men eftersom vi i princip går på högvarv non-stop så gör det oss ingenting.
Lite bilder från vår dag i huvudstaden!
En vietnamesisk klassiker - Phó. Nudelsoppa med koriander. Omnomnom.
Helle slog sig ner och försökte kommunicera med lokalbefolkningen!
Vår nya FAN CLUB. Det finns inga som är så roliga som vi.
Då hade vår sista dag i Kuala Lumpur kommit och som de upptäckare vi är, for vi runt som duracell-kaniner hela dagen för att insupa så mycket av Malaysia vi kunde. Dagen började med en 30 min tågresa (som för övrigt kostade 4kr/pers!) till ett ställe som heter Batu Caves, ett hinduiskt tempel i en grotta. För att få se detta tempel räcker det inte bara att åka tåg, det ligger dessutom 273 trappsteg upp i ett berg! Så svettiga med mjölksyra i benen åkte vi någon timme senare tillbaka till city nöjda med att ha avklarat dagens träning.
Dagens lunch, väldigt god men stark mat, avnjöts senare i stadsdelen Little India. Vi börjar bli mer härdade nu mot starkhet men Olivia lyckades ändå åka därifrån med en halsbränna som höll i sig hela dagen...
Om ni nu trodde att dagen var slut här, så trodde ni helt fel! Vi hann med ett besök i den nationella moskén, en stor moské som har plats för 15000 besökare. Vi gömde oss i våra lila kappor och sjalar och levde oss in i denna väldigt annorlunda värld. Dagens sista turiststopp blev Central Market. En lugnare marknad inomhus med airconditon, som passade oss perfekt.
Vi åkte sedan tillbaka till vårat nya fantastiska hostell, Reggae Mansion, och duschade (välbehövligt kan man säga) innan vi gav oss av till China Town för att möta två av Linnea och Helles vänner från Täby. Vi åt sedan en billig middag i vimlet, fortsatte med dyra drinkar på en Sky Bar (där Helle självklart vinkade till 48:e våningen på Twin Towers) och kvällen avslutades på roof top baren på vårt hostell. Fantastisk kväll med underbart sällskap helt enkelt!
BAMBAMBAAAAM!
Nu är vi i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur! Vi som tyckte Bali kunde vara varmt, hade helt glömt bort storstadsdjungelns bastueffekt. Vi spenderar därför så mycket tid som möjligt i skuggan. Om någon har sett en tv-reklam om "whitening lotion" förstår ni precis vad vi menar. Vi gled runt i värmen under förmiddagen igår och tog sedan en taxi till den berömda fågelparken.
Linnea uppfyllde en dröm och fick se en uggla på mindre än en meters avstånd! Vi andra åt glass. Vi fick även möjligheten att mata papegojor, och vem kan tacka nej till det?! I övrigt har vi insupit atmosfären och kulturen genom att äta mycket spännande street food. Otroligt gott, men lämnar oss med en härligt stickande känsla på läpparna efteråt. På kvällen kände vi för lite utsikt och vad passar väl bättre än en sky bar med utsikt över KL Twin Towers?! Feel free to be jealous. Som vanligt är vi höga på livet och beger oss snart ut på nya äventyr!
Det finns knappt ord som räcker för att beskriva hur fint vi har haft det under vår vecka på Gili. Helt klart storfavoriten hittills på resan. Otroligt mycket sköna människor, och vi har stiftat många nya bekantskaper! Mycket svenskar, men också många andra backpackers från andra delar av världen! Värda att nämna är ju våra nya engelska vänner - grabbarna som ska resa till typ alla coola ställen i precis hela asien (klicka här för deras blogg!) och KIERAN, vår nya bästa vän. Vi har haft så roligt. Vi har solat, badat, snorklat, simmat, ätit fantastisk mat, dansat till reggae, dansat till house, dansat under stjärnorna på stranden, cyklat, promenerat och framförallt njutit.
Det var inte helt utan sorg vi lämnade vår fina lilla paradis-ö för två nätter på Bali innan vi igår kväll flög vidare mot nästa resmål...
Det var inte helt utan sorg vi lämnade vår fina lilla paradis-ö för två nätter på Bali innan vi igår kväll flög vidare mot nästa resmål...
På torsdagen tog vi vårt pick och pack och klev på båten mot ön vi så länge längtat efter - Gili Trawangan. Belägen väster om Lombok (som i sin tur ligger väster om Bali) ligger de tre små paradisöarna Gili. Trawangan är den största, och då tar det ändå bara knappt en timme att promenera i rask takt runt ön. För att effektivisera hyrde vi cyklar, och spenderade en hel dag på sadeln med undantag för kokosnöts-paus. Paradiset har ingenting jämfört med Gili. Vita ständer, klart turkost vatten, fenomenal snorkling och god mat. Lite dans har vi hunnit med också! Här stannar vi till på onsdag. Mer bilder lär komma!
Efter otaliga rekommendationer och lästa sidor i vår nya Lonely Planet-bok beslutade vi oss för att prova på Ubud, en liten stad belägen centralt på Bali. Otroligt grönt, genuint och kulturellt. Jämfört med turist- och partystaden Kuta kändes det väldigt lugnt och äkta. Vi bodde i en egen bungalow, bara lite drygt 200 meter från "Monkey Forrest", där vi fick bekanta oss med balinesiska apor!
Vi lyckades också spendera en hel dag i en stor bil med en man från området som visade oss allt vad Bali hade att erbjuda i Ubud-trakten. Vi såg risterasser, tempel, en helig källa, åt lunch vid den kanske snyggaste utsikten på hela ön och fotograferade MASSOR. Utöver allt detta var vi dessutom på en stor plantage där de odlade och skördade allt från kaffe till kakao samt en hel hög med kryddor. Kanel, ingefära, nejlikor, chili, peppar, med mycket mera. Vi fick prova BAJSKAFFE! Världens dyraste kaffe, där kaffebönorna äts av mårddjur, fermenteras och bajsas ut innan det rostas, mals och bryggs. En liten kopp kostade oss 50,000 rupiah (ca 33 kr), men oj så gott det var. Linnea, kaffe-entusiasten, var mycket nöjd. Hela dagen spenderade vi iklädda våra nya snygga ubud-vänliga outfits. Vi har aldrig haft så snygga byxor på oss, någonsin.
Vi lyckades också spendera en hel dag i en stor bil med en man från området som visade oss allt vad Bali hade att erbjuda i Ubud-trakten. Vi såg risterasser, tempel, en helig källa, åt lunch vid den kanske snyggaste utsikten på hela ön och fotograferade MASSOR. Utöver allt detta var vi dessutom på en stor plantage där de odlade och skördade allt från kaffe till kakao samt en hel hög med kryddor. Kanel, ingefära, nejlikor, chili, peppar, med mycket mera. Vi fick prova BAJSKAFFE! Världens dyraste kaffe, där kaffebönorna äts av mårddjur, fermenteras och bajsas ut innan det rostas, mals och bryggs. En liten kopp kostade oss 50,000 rupiah (ca 33 kr), men oj så gott det var. Linnea, kaffe-entusiasten, var mycket nöjd. Hela dagen spenderade vi iklädda våra nya snygga ubud-vänliga outfits. Vi har aldrig haft så snygga byxor på oss, någonsin.
Ubud bjöd också på en hel eftermiddag spa, och det fixades ögonfransar, hårinpackning, ansiktsbehandling och pedikyr. Dessutom har vi nu också fått se balinesisk dans! Sammanfattningsvis, tre fina dagar.
Från oss alla till er alla - ytterligare en hög med bilder.
Från oss alla till er alla - ytterligare en hög med bilder.
Bali är underbart!
Rolig fakta: vi är nu under ekvatorn för första och enda gången under vår resa.
Vi började i Kuta, och bodde på världens billigaste ställe. Vi tror att det blev fel vid betalningen (men personalen verkade nöjda). Så vi klagar inte över 39 kr/natt och person.
Här tog vi det lugnt om dagarna, åt många club sandwich (som vi inte tror att vi betalade för) och badade i hotellpoolen. Men på nätterna...
Vi försökte också bada i havet, men om man inte älskar att surfa är det inget vi rekommenderar just här. Speciellt eftersom man flyger fram och tillbaka som en jellyfish med de starka strömmarna. När man sedan försöker besegra havet och ta sig upp har du så mycket sand i bikinin att du plötsligt gått upp fem kilo.
En mycket användbar fras här på Bali är "tidak, terima kasih", som betyder "nej, tack". Kanske just eftersom man blir erbjuden massage, taxi eller transport, eller bara fina tyger, i alla gatuhörn som finns.
Just nu är vi i Ubud och ska idag vidare till ön Gili Trawangan. Där ska vi snorkla och simma med sköldpaddor. FEST!
Rolig fakta: vi är nu under ekvatorn för första och enda gången under vår resa.
Vi började i Kuta, och bodde på världens billigaste ställe. Vi tror att det blev fel vid betalningen (men personalen verkade nöjda). Så vi klagar inte över 39 kr/natt och person.
Här tog vi det lugnt om dagarna, åt många club sandwich (som vi inte tror att vi betalade för) och badade i hotellpoolen. Men på nätterna...
Vi försökte också bada i havet, men om man inte älskar att surfa är det inget vi rekommenderar just här. Speciellt eftersom man flyger fram och tillbaka som en jellyfish med de starka strömmarna. När man sedan försöker besegra havet och ta sig upp har du så mycket sand i bikinin att du plötsligt gått upp fem kilo.
En mycket användbar fras här på Bali är "tidak, terima kasih", som betyder "nej, tack". Kanske just eftersom man blir erbjuden massage, taxi eller transport, eller bara fina tyger, i alla gatuhörn som finns.
Just nu är vi i Ubud och ska idag vidare till ön Gili Trawangan. Där ska vi snorkla och simma med sköldpaddor. FEST!
I tisdags lämnade vi Filippinerna för landet med alla förbud - Singapore! I tre dagar hann vi göra det allra mesta, allt från att beundra orkidéer i botaniska trädgården till att åka världens näst högsta pariserhjul och dricka klassiska Singapore Sling-drinkar inne på det legendariska hotellet Raffles. Vi hann även med att skymta Buddhas gyllene tand, äta helt fantastisk mat (samt dricka bästa kaffet) och träffa nya människor!
Vi befinner oss i skrivande stund på Bali, där vi nu har befunnit oss i två dagar.
Mer om det senare!
Vi befinner oss i skrivande stund på Bali, där vi nu har befunnit oss i två dagar.
Mer om det senare!
Tyvärr har bloggen inte fungerat de senaste dagarna, så vi har inte kunnat skriva några inlägg - men nu hoppas vi att det ska gå igen! :)
I helgen lämnade vi Puerto Princesa för El Nido. Efter en 6 timmar lång och skumpig bussresa på en luftkonditionerad RORO-buss var vi framme i paradiset!
